”Humor förminskar det farliga,
men humor förminskar också
den som har lätt att känna sig
förminskad”
Leva är tidningen som tar dig och ditt liv på
allvar. Det blir roligast så
tycker vi.
Och humor, som är temat för det här numret, blir också
roligast när det är på blodigt allvar. När det gäller död, sex, makt och
religion och när det kommer till det vi är räddast för. I skuggan av döden. Eller när vi bara
är på väg att dö att skam.
Humor förminskar det farliga, men humor förminskar också den som har lätt att känna sig förminskad. Humor är farligt!
Jag blev chef när jag var väldigt ung och fick gå en chefskurs
som min arbetsgivare ordnade. En av mina nyblivna chefskollegor förklarade att
hans största problem som chef var att lägga band på sin förkärlek för
lyteskomik. Det var bara det att en av kursledarna hade ett oerhört, vad ska vi
säga, speciellt utseende. Jag höll på att kvävas av skratt (och skam) och fick
gömma mig under bordet. (Jag rodnar bara jag tänker på det.)
Kursledaren själv rörde inte en min, utan förklarade
allvarligt att humor är svårt när man är chef, det är viktigt att den inte
används på någon annans bekostnad.
Men humor är alltid på någons bekostnad - eller någots. Humor är aldrig gratis. Humor har alltid ett pris. Och de flesta av oss har råd!
Ändå, hur mycket man än väljer att bjuda bort sin egen prestige kan någon ta illa upp. Jag råkade dra ett blondinskämt, och tänkte att det var ju bara på min egen bekostnad. Men en ännu blondare kollega lät mig veta att jag var inte blondin, jag var chef.
Om man försöker skämta om att man är tjock, kan det
alltid finnas någon annan som känner sig tjockare. Om man skojar om sin
avhuggna tumme, finns det säkert någon som saknar en arm.
Ju mer man lär sig om humor, desto tråkigare riskerar man
att bli.
Men humor går alltid att vända på. De flesta blondinskämt driver mer med våra fördomar om blondiner än med blondinerna själva.
Jag tyckte att skämt om töntiga män var roliga ända tills
jag blev vuxen och såg hur oerhört tragisk den snäva mansrollen är. Då blev det
bara sorgligt. Men sedan kunde jag känna att skämtet inte var på männens
bekostnad, utan på våra föreställningar om hur män är eller ska vara.
Då blev det roligt igen.
Fortsätt odla humorn och låt våra fördomar och föreställningar betala.
SKRIV TILL OSS! När är det roligt och när är det elakt? Vem avgördet? Vad skrattar du själv åt och när sätter du skrattet i halsen? Skriv till oss om humor! brev@leva.nu
Comments