Lars Jalmert,
mansforskare och docent i pedagogik vid Stockholms universitet.
Vad är en man? Maskulinitet?
– Inom mansforskningen finns det ingen bestämd definition av maskulinitet, snarare pratar man om olika maskuliniteter, olika uttryck av vad som är maskulint beroende på tid och rum. Sedan finns det ju en annan bild, att män som grupp är överordnad kvinnor.
Ska man försöka hitta något gemensamt för bilden av mannen av idag i Sverige blir det lätt fyrkantigt, men det skulle i så fall vara att det fortfarande finns mycket våld i männens liv, att många är intresserade av sport. Men egentligen ska man beskriva mannen i relationen till kvinnan. Väldigt många män är intresserade av att inte vara som en kvinna.
I ett jämställt samhälle, på vilket sätt urskiljer sig mannen från en kvinna?
– Grundbilden är att vi skiljer oss åt väldigt lite och att de skillnader som finns är konstruerade. Så i ett riktigt jämställt samhälle skulle vi inte skilja oss åt. Men det perfekta jämställda samhället kommer det någonsin att finnas? Det handlar ju snarare om att upphäva maktobalansen.
Redan på 70-talet fanns det en oro för hur det skulle bli i det jämställda samhället, om man inte ens med hjälp av blotta ögat skulle se om det var en man eller kvinna. Men som någon forskare sa då så skulle vi hitta ett sätt att göra åtskillnad, förslaget han gav då var att mannen kunde exempelvis bära gröna knappar, kvinnorna gula. Vikten av att göra åtskillnad handlar om reproduktionen.
Är våld en maskulin, biologisk egenskap?
– Det är inte en biologisk egenskap utan en social konstruktion, män ska vara våldsamma. Alla kopplingar man gör mellan hormoner, genetiska förutsättningar, hjärnans utseende och begreppen manligt och kvinnligt är oftast cirkelresonemang. Man hittar ett beteende eller en egenskap som man tycker är typiskt manlig, och sedan försöker man hitta biologiska bevis för det.
Kommer kvinnor att öka sin andel av våldsbrott i takt med ökad makt?
– Nej, det är en dum fråga. Istället handlar det om ökad balans, uppnår vi ökad balans mellan könen kommer våldet att minska. Att vi nu har en del flickor som använder våld i vissa sammanhang handlar ju om att de tar efter ett manligt mönster som i vissa situationer faktiskt gör att de får makt, en typ av makt.
Finns det några vinster för mannen i ett jämställt samhälle?
– Alla får ett bättre liv, man lever bättre i relation till andra människor. I ett vanligt heterosexuellt par är ofta mannen som har makten. Bilden är oftast att mannen har det största försörjningsansvaret, att kvinnan ska ta hand om hemmet. Då blir det hans jobb som sätter ramarna för deras liv tillsammans. Han har i realiteten makt över henne. De skulle ha levt på ett bättre sätt om de älskade varandra utifrån vad de är, istället för att det finns en maktrelation.
Sedan finns det ju män i dag som i ett jämställt samhälle skulle förlora delar av den makt de har idag och de ser inga vinster. De tycker att de lever ett bra liv som det är nu.
Gör kvinnor några förluster i ett mer jämställt samhälle?
– Det beror på vad du sätter det i relation till. Om vi fortsätter kvoterandet av föräldradagarna skulle vissa kvinnor känna att de förlorade eftersom de vill vara hemma. Det finns alltid människor som tycker att de förlorar. Men kvinnan som grupp gör inga förluster. Det knepiga som händer i debatten är att man oftast inte ser strukturen utan pratar på individplan. Och säger man då att männen slår finns det alltid någon som säger att just den här mannen slår ju inte. Men det är mönstret som är det viktiga.
Kommer kvinnorna ha makten i det offentliga rummet om 20 år?
– Om 20 år tror jag fortfarande att det är männen som har makten. Men i ett längre perspektiv är målet att vi delar lika på makten.
Hur jämställda är vi i dagens Sverige på en skala 1–10?
I internationella jämförelser ligger Sverige högt. Det är svårt att sätta en siffra. Men om 10 skulle vara det totalt jämställda samhället säger jag 5.
