Brukar du få anstränga dig för att inte se uttråkad ut när du lyssnar på någon som helt okänsligt mal på utan att märka att det kryper i hela kroppen på dig. Kanske lurar du henne. Men du lurar inte EQ-protesen.
Nu håller man på att utveckla helt nya former av hjälpmedel, för att hjälpa våra vanligaste handikapp – de osynliga. Det i media ständigt lika heta medialabbet på mit, Massachusetts Institute of Technology, håller på att utveckla vad man kallar ”en protes för emotionell social intelligens”.
Den är framförallt avsedd för människor med autism eller liknande diagnoser. För dem är ofta det största problemet i tillvaron just att kunna uppmärksamma och förstå och reagera rätt på andra människors känslor.
Man använder en liten digital filmkamera, som kan fästas på exempelvis ett par glasögon och filma den du pratar med. Bilderna bearbetas i en liten handdator för att tolka även det mest subtila minspel.
Rana el kaliouby som utvecklar programvaran berättar i tidningen New Scientist att ”Om den som bär protesen inte lyckas engagera den person som lyssnar på henne vibrerar datorn.” Därför finns det också ett stort intresse för hur man kan använda hjälpmedlet i undervisning och försäkra sig om elevernas totala uppmärksamhet och engagemang.
Men det är ju valår! Jag tänker mig genast att politiker kunde ha nytta av protesen i massformat, kanske kunde den helt ersätta temo-undersökningarna. Eller kanske är det snarare – med tanke på vårens ku-förhör – en empatiprotes som behövs.
Själv skulle jag önska mig en protes som låg steget före – kunde man inte få en stöt innan man kläcker ur sig sina klantigaste repliker ibland? Eller en liten öronsnäcka som viskar de där smarta replikerna som man alltid kommer på för sent?
Skriv till mig!
Catharina Hansson, chefredaktör
[email protected]
Comments