Vilken diagnos har du?

”Tänk om Einstein 

och Beethoven ändå 

hade fått sina diagnoser i tid 

och blivit ordentligt 

medicinerade!”

Jag har adhd. Och depression, kronisk trötthet, social fobi och bipolär sjukdom. I alla fall om jag fyller i självskattningsformulären. Prova själv adhd-testet på sidan 51! Jag satsar en slant på att de flesta av er kvalar in - för vem sitter helt stilla på en stol utan att röra händer eller fötter? Vem skjuter inte upp saker ibland eller till och med ofta? Vem glömmer inte möten eller tandläkartider ibland?

Normalitet är ett snävt begrepp. Alla som hamnar utanför ramen kan ges en diagnos och läkemedel.  En informationssida för läkare beskriver hur man ska formulera frågor för att lättare "få napp" och kunna ge diagnos till fler. För varje fångad blir läkemedelsbolagen allt rikare.  adhd-diagnosen har blivit så vanlig att man måste sortera inom gruppen och kombinera med andra diagnoser eftersom snart sagt alla mänskliga egenskaper och deras motsatser är tecken på adhd.

Jag  önskar att vi fick färre diagnoser och mer mänskligt svängrum, att vi alla kunde få hjälp med våra särskilda behov. 

Alltfler berättar om sina olika diagnoser. Palle Sandstrak gör bejublade föreläsningar och hans bok Mr Tourette och jag har blivit en bästsäljare. Grammisvinnaren Andreas Kleerup har adhd, supersimmaren Michael Phelps likaså. På nätet finns listor över berömda och framgångsrika personer som har eller tillskrivs adhd eller andra diagnoser: Tänk om Einstein eller Beethoven (med på listorna!) ändå hade fått sina diagnoser i tid och blivit ordentligt medicinerade!

Men adhd-dragen är ofta delar av en dynamisk, kreativ personlighet. Hur mycket vill vi medicinera bort? Kanske tror många att en adhd-diagnos hade gett Beethoven ett bättre liv. Eller kanske hade medicin gjort att han skrivit annan musik. Eller ingen musik alls. Vi vet inte. Vi vet idag väldigt lite om hur medicineringen påverkar oss, våra barn och vår framtid.

Men vi ser att opinionen kan svänga snabbt. Just nu vacklar läkemedelsfundamentalismen.

Plötsligt är inte längre lyckopiller lyckan (läs på sid 17). I alla de år som Leva funnits har vi stött och blött ämnet med den rikliga medicineringen av svenska folket med antidepressiva medel. Och hela tiden har försvaret för läkemedlen varit orubbat - trots biverkningar, trots nya studier där effekten av sockerpiller är lika stor. Men så plötsligt, alldeles nyligen, nästan bara en liten notis i dagstidningarna: Nu ändras rekommendationerna. I första hand ska man behandla depression och ångest med kbt, kognitiv beteendeterapi. Färre biverkningar, bättre resultat.

Men i det här numret handlar det om adhd-medicinerna och där är ännu ingen minskning i sikte, trots hisnande biverkningar och noll koll på långtidseffekterna. Läs mer här >>>

Är det vi eller vårt sätt att leva som är sjukt? 

Behöver vi fler diagnoser eller färre? 

Är medicinerna bra eller dåliga? 

Skriv till oss! [email protected]