Har precis suttit med en " syster" i telefonen och pratat om Kyrkan och dess struktur som vi båda känner oss lite obekväma med. Båda älskar vi kyrkorummet och har en Gudstro men har svårt för det strukturerade stela i den Lutherska läran. Jag är säker på att jag har varit nunna i Frankrike i tidigare liv och därför har svårt för vårt stela sätt här i Sverige. Jag gillar Madonnan och Maria Magdalena och det finns alldeles för lite av dessa två ljusbärare i den svenska kyrkan. Nåväl det var inte det jag skulle prata om.
Min väninna berättade för mig att Ande på Hebreiska är feminin. Jag började på en gång höra inom mig, "I fadern och sonen och den heliga Andens namn". Wow, tänkte jag! Det feminina är med i treenigheten! Såklart! Även det hebreiska ordet för vishet - chochmá - är feminin
Jag gick snabbt ut på nätet och läste mig igenom olika texter med just Anden i sig och allt blev så mycket klarare.
'"Anden är den kraft som kommer med liv.'" Ja kvinnan är ju den som föder fram liv....
"Anden är det kärlekens band som förenar Fadern och Sonen." Klart att Anden är feminint! Vi är ju född till medlare! ;)
På ett ställe läser jag: Skaparen, Befriaren och Livgiverskan istället för Fadern, sonen och den helige anden och det låter så mycket finare. När jag sedan tänker på en fras som jag många gånger använt i min föreläsningar. Och då i sambandet, Du är skaparen av ditt eget liv. Alltså raden " Gud skapade människan till sin avbild" så slås jag av något som jag snuddade vid för länge sedan. Adam och Eva... Man och kvinna... Människan är både maskulin och feminin. Gud är både manligt och kvinnligt. Gud är ETT.
Gud skapade människan till sin avbild... Betyder det då att Gud är både feminint och maskulint?
När jag sedan av nyfikenhet slår upp namnet Eva står det:
Eva är ett kvinnonamn med innebörden (det hebreiska ordet) chawa, som betecknar den bibliska urmodern, livgivaren. Ordet är inte ett namn utan betyder helt enkelt att ge liv dvs. mänsklighetens livmoder.
Under Adam står det sedan: Adam är ett mansnamn av hebreiskt ursprung som betyder 'människa'. Den latinska formen är Adamus. Adam var den första människan enligt Bibeln och Koranen.
Och då går jag vidare i tanken... Hm, Adam människan... kom först och hade det väldigt tråkigt utan Eva, livgiverskan. Den Heliga Anden blåste liv i... så klart, mannen. Utan Anden är Människan bara ett skal. Utan själen är människan bara en kropp. Precis! Och utan kroppen är själen bara en livsgivande kraft. Utan kroppen kan inte själen uppleva livet.... Hm...Är Adam och Eva egentligen symbolen för kroppen och själen?
Jag springer ut på toaletten för mitt rum har inget badrum och blicken hinner svepa över Siljan och skymningen långt långt borta. Tanken fortsätter... och den spinner som den kan göra när jag har hittat ett nystan att dra i.
När Gud skapade människan delade han på de två sidorna av sig själv. Men lät en liten del av de båda finnas i den andre.
Som ying och yang...
Är det därför vi hela tiden letar efter den andra pusselbiten? I både vårt inre jag men också i det yttre? Vår sk andra hälft. Det är först då vi blir hel.
Jag är väldigt mjuk, följsam, intuitiv och moderlig. Men jag har verkligen behövt jobba på riktning, styrka och yttre mod. Min relationer har garanterat hjälpt mig med det. På gott och ont... Detsamma borde gälla en man. Att våga plocka fram den feminina kraften som intuition, sårbarhet och inre mod.
Tänk om det är så att jag som bärare av den feminina kraften behöver jobba mer på att finna och bygga upp den maskulina kraften inom mig. Så jag blir hel. Tänk om det handlar om att hitta balansen mellan dessa två sidor av mitt inre och... bli en avbild av Gud?
Ok.. tungt.. Jag sätter mig ner igen vid datorn och försöker inte tänka så mycket utan bara låta orden flöda. Men det går inte. Hade jag haft en flaska vin nu vid min sida så hade jag garanterat trott att jag var full! För nu är det lite hisnande tankar här!! Bli en avbild av Gud...
Även när det maskulina och feminina i det yttre möts, blir vi hel. Blir ett igen.
Och detta har, i min värld, ju inget med kön att göra. Även i en homosexuell relation står en av parterna för den mer maskulina och den andre för det mer feminina.
Så när vi letar efter vår själsfrände letar vi efter det som stärker det maskulina inom oss, om du är kvinna. Och stärker det feminina inom dig, om du är man. Och det borde ju betyda... Att om du möter din själsfrände innan du är redo för det mötet kan det bli en total krock istället för magisk kärlek. Du kan känna dig provocerad. Många blandar ju ihop tvilling själ och själfrände. Tvilling själ kan vi har många. Det är dom som vi oftast funkar väldigt bra med. Kan vara bästa vänner med, även partners eller syskon. Själsfrände kan vara lika fantastiskt som provocerande och det finns bara en.
Mina medium vänner säger att om vi möter vår själfrände innan vi hittat den inre balansen. Slår vi bakut, blir osams och ibland t o m ogillar den som är din själsfrände. Han eller hon står ju för det som du har svårast att möta inom dig. Som du har svårt att omfamna eller plocka fram. Klart att du då kan bli fullkomligt galet irriterad på personen i fråga.
Samtidigt som du, tillsammans med henne, får vara man fullt ut eller då kvinna. För tillsammans står ni för de två respektive krafterna och balanserar dessa två emellan er. Din själsfrände får dig att lysa starkare än någon annan stjärna. Är villkorslös i sin kärlek och du känner dig stark vid hennes eller hans sida.
En själsfrände tror jag inte innefattar passionens blindo eller förälskelsen nyck. Din själfrände är något som växer fram. Du ser något i hans eller hennes ögon. Något du känner igen. Men du vågar inte riktigt gå dit... En själfrände kan du inte fånga, lura eller bedra. För då bedrar du dig själv. Därför är dess kärlek inte heller självklar. Du vill ha men backar. Du kan åtrå men ändå vända och gå. För att möta sin själsfrände det kan innebära. att bli hel... Är du redo för det? Och till en början kan era olikheter hellre skapa ett avstånd än en vilja att leva tillsammans.
Som Paulo Coelhos fru säger i hans bok Valkyriorna: " En gång sa du till mig att världen består av odlare som älskar jorden och skörden, och Jägare som älskar mörka skogar och erövringar. Du är som valkyriorna, som aldrig kan vara stilla, och som bara kan uppleva intensiva känslor av liv när ni är på jakt, tar risker och följer ett byte i nattens mörker. I början trodde jag inte att jag skulle klara av en sådan tillvaro, Jag ville ha ett liv som var likadant som många andra kvinnors, men jag är gift med en magiker!! En magiker vars liv styrs av lagar som är okända för mig. En person som tycker att han bara lever sitt liv fullt ut när han står för en utmaning. "
Båda vet dock att dom valt varandra för varandras olikheter. Och genom boken ser vi hur hans fru mer och mer plockar fram jägaren inom sig och han finner mer och mer ro i stillheten. Deras svagheter stärks, balanseras och tillsammans blir dom hel. Ett... En avbild av Gud...
Är det det teologerna menar när dom säger att Människan blev separerad från Gud. Och hela hennes liv går ut på att förenas med den gudomliga kraften igen....
Vad vet jag!?
Jag är bara en yoga lärare som har druckit sig snurrig på örteer och heligt hög på yogarökelser!
Natti! Malin
Recent Comments