« Oj vad jag har plockat | Main | Värt att lyssna på »

10/06/2010

Comments

Feed You can follow this conversation by subscribing to the comment feed for this post.

Oj vad bra skrivet! Gick rakt in i hjärtat! Plötsligt fick jag ord
på det som jag och min sambo går igenom nu,
Namaste Martina

Så fint skrivet och klokt. Och är det inte just det som är något av det finaste vi kan ge oss själva tillåtelsen att få bli just som du skriver en hel människa. För kanske är det först då som vi kan slut ut i full blom som de personligheter vi är ämnade att vara och kanske också respektera varandra för dem vi är.....

Underbart!! jag vill , men svårt att börja på ngt sätt. Jobbig process... men ngt att sträva efter. TAck! din blogg är en STOR inspiration!!

jätte vackert skrivet o jag håller också på att hämta hem mitt inre barn..ibland är vi nära sammankopplade o ibland känns vi långt ifrån varandra. Jag vill att mitt inre barn ska vara vara med mig hela tiden o att jag ska bära det varsamt fram i livet som jag bär mig själv...
tack för din undrebara blogg, ger mig många tankvärda ord pålivets väg
kram Åsa

OJ vad berörd jag blev! Fick panik känsla så nått hände! Vill nog gråta en stund!Behöver nog läsa det du skrivit om igen! Jag vet nog vad det är men "locket" gör för ont att lyfta på! Rädslan tar över!

Jag tycker jätte mycket om din blogg Malin! Den ger mej bla värme,omtanke,insikt,glädje,styrka,kunskap,sorg,fantasier och eftertankar.

Varmaste Kramar!

Eva

så sant och vackert...<3

Tankar som berör. Inte bara ordets makt som är stor utan även tankens. Dina ord når ut och gör skillnad. Tack!

Jaaa!!! Jag gjorde en stor "soulretrival" for ett ar sedan (och nagra mindre fore det) och det fungerar faktiskt. Det forsatter att fungera och man ser livet och relationer pa ett annat satt, men det exkluderar ocksa andra sa det ar inte alltid sa latt att bemota. Det ar bl a darfor jag dansar, for att den lilla flickan inte fick det och blir sa glad nar hon nu kan igen.
Aloha,
/Alexandra
PS. Pa sondag ar det den 10/10 2010 och da har vi en djup mediationshealing session har med mycket ljus. Da borjar skiftet! DS.

Glomde saga att det ar viktigt att ge sig tid att integrera det inre barnet igen och att verkligen forandra de beteenden man haft som "coping-mekanismer" sa att helandet blir befast. Man maste lara om och utga fran att man ar hel.

Så bra skrivet Malin dina ord gick rakt in i mitt hjärta
Tack för din fina blogg
Kram Mia

Jag blir alldeles varm men sorgsen i hjärtat…
Du berör min själ så det gör ont, jag förstår vad du säger och mitt inre gråter. Jag blev väldigt ledsen av den här texten...
Jag sitter här på jobbet med klump i halsen och känner att jag skulle vilja skrika…..skrika skithögt!!!
Känns jättejobbigt, river upp gamla sår...det gör ont!
Mina föräldrar älskar mig oerhört mycket och jag älskar dem. De gav mig vad de kunde när jag var liten..känner mer att det är andra och djupare sår som rivs upp igen, inget med mamma och pappa...men övergivenheten och sveken från annan gör sig påmind.
Samtidigt är det så himla skönt att du sätter fingret på och pekar ut essensen som ger mig förståelse för mitt jag i nuet, ger mig insikt, lyfter upp den lilla flickan inom mig.
Du ger mig ökad förståelse och lär mig att få ännu mer kontakt med mitt hjärta...tillit och ovillkorlig kärlek...tack snälla!
Dina texter är sinnligt varma, innerligt kärleksfulla och jag uppfattar dig enastående urmoderlig, fina förebild!
Och lejoninnan i mig förstår också nu vad jag ska säga min vän….tack!

http://www.youtube.com/watch?v=1w7OgIMMRc4&ob=av2n

Kärleksfulla kramar //Anette <3

Det är så oerhört fascinerande att se till hur alla våra erfarenheter spelar en stor roll för vår självbild o självkänsla. Jag är just nu väldigt intresserad av M. Cullbergs-Weston symboldramaterapi där man tittar på sitt lilla barn och arb. med att stödja och läka det som fattas.
Kram Miss M

Blir skogstokig:). Lever med en man som är 11 år äldre men inte på samma nivå... Han tycks repetera gamla mönster från barndomen, o det är jag som får möta detta gång efter gång. Har själv tagit tag i mitt sårade barn osv o börjar bli trött på att "vara mamma" åt någon annan. Det är väl upp till alla, även män, att förbättra sig. Trött som fan på det här.

Kram m

Ett tips: "Att leva med sanningen" av Camilla Danilda. Hon har tagit hand om det inre barnet som ingen annan (säger hennes man...). Läs den!

Munay

Var hittas "gudinnetemplet" om man vill påbörja resan att ta hand om det lilla barnet inom sig?

The comments to this entry are closed.