Maskulinitet

Vi har flyttat!

Vi har flyttat till www.leva.nu!

 

Lyckad releasefest på La Dame Noire för Myten om det motsatta könet

Det blev ett lyckat mingel för Myten om det motsatta könet på supertrevliga La Dame Noire
Journalister, bokbransch, Levamedarbetare och andra vänner bjöds på utsökt plockmat, goda viner och en intervju med författaren som hoppade upp i ett fönster som fick utgöra en improviserad scen!

La Dame Noire, Scheelegatan 3, Stockholm (T) Rådhuset www.ladamenoire.se

Se fler bilder från festen!

TACK TILL ALLA DELTAGARE!

Tack till alla deltagare och medverkande som gjorde seminariet Manligt, maskulint, mänskligt - vem är den nye mannen till en spännande eftermiddag med många nya tankar och idéer. Inom kort kommer vi att lägga ut filmklipp och texter från seminariet. Vi kommer också att publicera svar på alla de frågor från deltagarna som inte hanns med under den korta frågestunden och diskussionen i slutet.
Anmäl dig till Levas nyhetsbrev för att få information om nya uppdateringar på vår hemsida!
www.leva.nu Klicka på Nyhetsbrev!

MISSA INTE VÅRT SEMINARIUM 25 SEPTEMBER

MISSA INTE VÅRT SEMINARIUM 25 SEPTEMBER
Mer info här! www.leva.nu/Leva_Evenemang/LevaMaskulinitet.pdf
Vad: Manligt, maskulint, mänskligt - hur ser den nya mansrollen ut?
Tid: Måndag 25 september 13.00-17.30
Plats: Näringslivets hus, Storgatan 19, Stockholm
Vad händer med männen i en värld där kvinnorna på bara några decennier har vidgat sitt utrymme? Hur kan mannen överleva det här? Hur ser framtidens man ut?
Vi har bjudit in världens ledande experter på den nya mansrollen för att diskutera det här i ett halvdagsseminarium som vi arrangerar tillsammans med Ruter Dam och Ingemar Gens.
Medverkande: Rebecca Walker, Michael Kaufman, Michael Kimmel, Ingemar Gens. Moderator: Catharina Hansson, Leva.

Rebecca Walker, visionär och aktivist

Rebecca Walker
har vunnit flera utmärkelser för sitt jämställdhetsarbete i USA, legat på bestsellerlistorna med sin självbiografi och gav senast ut What Makes a Man: 22 Writers Imagine the Future. Hon har av Time Magazine utsetts till en av världens mest inflytelserika ledare under 40 år. www.rebeccawalker.com

Vad är en man?
– Det väsentliga är att män själva väljer hur de som mänskliga varelser och individer vill vistas i och konstruera sin maskulinitet.
I skuggan av eskalerande globala krig och konflikter har de gamla maskulina idealen med dominans, aggression och kontroll överlevt sig själva och bokstavligen tagit oss till randen av ett tredje världskrig, nu med risken av en atomkatastrof.
Men som alltid finns det också många, många män som förespråkar fredlig samexistens, makt men inte makt över, partnerskap istället för kontroll.
Än mer betydelsefullt är kanske det arbete som så många män gör för att återerövra sitt känsloliv och ta risken att avslöja sårbarhet, ömhet, kreativitet och öppenhet, saker som är tabu i den traditionella manligheten.

Vilka är de ideologiska förutsättningarna för ett jämställt samhälle?
– I grunden behöver mänskligheten förändra sättet som vi mentalt skiktar allting. Detta kommer att vara det svåraste, att öppna sig för möjligheten att en grupp inte måste vara överordnad, att den här strukturen inte är en fundamental mänsklig sanning. Att vi kan gör jorden till en mer rättvis och jämlik plats.
Politiskt och ideologiskt måste människor nå en punkt där de gamla mönstren är förbrukade. Kommer då den nya jämlika modellen uppfylla våra utopiska drömmar? Sannolikt inte, men det är värt ett försök. Vi har haft några tusen år med det här, så varför inte pröva något nytt?

På vilket sätt (ur)skiljer sig morgondagens jämställda män från dagens?
– Framtidens män kommer att vara mer fria att leva äkta och får fler valmöjligheter för sina liv.
Vi kan inte veta att de kommer att odla ekologiskt och tillbringa mer tid med sina barn, men de får åtminstone fler alternativ.

Kommer kvinnor att ha makten om 20 år?
– Det hoppas jag verkligen inte. Vi behöver människorna med de bästa idéerna – inte de med samma genitalier – för att forma den offentliga agendan. Annars är vi tillbaka där vi började: med en könsmaktsordning.

MÖT REBECCA WALKER PÅ SEMINARIET DEN 25 SEPTEMBER I STOCKHOLM:
Manligt, maskulint, mänskligt - vem är den nye mannen?

Jesper Fundberg, lektor i idrottsvetenskap

Jesper Fundberg,
Lektor i Idrottsvetenskap på Malmö högskola. Har skrivit avhandling om hur pojkar skapar sin identitet och pojkfotboll som manlig fostringsmiljö

Vad är en man?
– Det skiftar beroende på tid, rum, kultur och etnicitet, sexualitet. Det krångliga med manlighet är att det inte finns någon kärna. Man kan alltid hitta ett utsnitt av vad en man är men då kan man alltid hitta någon annan plats, eller tid som motbevisar den bilden. På 1800-talet var det manligt att gråta, och visa sina känslor. Idag ses det inte med blida ögon när en man gråter. Bilden av mannen kan ses som ett avtryck av sin samtid.
Sedan finns det de som med näbbar och klor vill försvara att det finns en manlighet, exempelvis inom psykoanalysen som pratar om en urmanlighet som mannen nu har förlorat. Varför det här är så viktigt vet jag inte men det kanske är ett tecken på att man känner sig hotad i sin identitet, att något håller på att förändras när det gäller bilden av mannen och maskuliniteter.

Maskulinitet?
Jag pratar hellre om maskuliniteter eftersom det finns flera olika. Men när jag är ute och föreläser och ber om att få exempel vad som är maskulint brukar det vara makt, pengar, status, porr och sport, att ta initiativ.
Men jag skulle vilja definiera maskuliniteter som motsatsen till det vi menar är feminint. Mäns förståelse av maskulinitet byggs upp utifrån vad de inte ska vara. I det fotbollslag av unga pojkar som jag studerat under arbetet med min avhandling fanns det en ständig rädsla för att inte vara man. Det vill säga, ”att spela som en kärring” skulle man inte göra, för det var att väja undan, ducka. Det var inte något manligt. I omklädningsrummet höll de på att fixa sig, ordna med hårspray, välja skjortor i all oändlighet, putsas och fixas. Men så fort det gick lite för långt fanns det alltid någon där som manade in pojkarna i ledet. För mycket fåfänga fick det inte vara, då skreks det ”bögvarning”, det vill säga det som ska definieras som maskulint måste hela tiden passas på, det får inte vara det och det. Men det är ju just det de är. De här pojkarna grät ju när de fick en boll på sig, eller råkade ut för en hård tackling – för det gör ju ont, de ville göra sig fina. Men mannens identitetsprocess går ut på att just stoppa det beteende som inte går in under det som vi har som bild av manlighet. Det betyder inte att mannen inte har allt det där, behov av att gråta när det gör ont, att vilja måna om sitt utseende. Men eftersom mannen är norm gäller det att i identifieringsprocessen så att säga ta spjärn mot det som är det andra, oftast då kvinnan. För för själva normen finns det inga ord som beskriver hur den är, normen bara är ju. Precis som att du inte så ofta tänker tanken en vanliga måndagmorgon att du är svensk. Det är först när du blir ifrågasatt som du reflekterar över det, när du är utomlands eller exempelvis vid vårt inträde i EU.
Män är mycket intresserad av andra män, att titta på varandra och kolla av sig själv om man funkar inom normen. Män gör ju hela tiden saker som inte håller sig inom ramen för bilden av manlighet.
Exempelvis är det ju många män som älskar att titta på andra män när de spelar fotboll. De blir ju nästan förälskade i de där muskulösa männen på planen. Det är då männen får påminna sig om hur det är att vara män. Så ofta, mitt under en spännande match kan kameran zooma in en snygg brud med stora bröst i publikhavet. Det funkar som en påminnelse för alla de 10 000-tals som sitter där och är upptagna av andra män. Det är ett sätt att säga, kom ihåg, det är det här ni är intresserade av det är det som gör er till män.

Vinster för män i ett jämställt samhälle? Gör kvinnorna några förluster?
– Det går väl inte att undvika 70-tals klichéer i det svaret, i ett jämställt samhälle skulle mannen så att säga kunna bejaka sin kvinnlighet, att vara mer emotionell, nära sina känslor, att inte alltid känna krav på att vara den rationella, icke-känslostyrda, att kunna ta del av flera aspekter av sin person. Att inte alltid vara den som ska ta initiativet och den som kan saker inom den praktiska sfären.
– Att kvinnor skulle göra några förluster har jag svårt att se. Däremot finns det ju en massa män, och även kvinnor som gör motstånd mot jämställdhetsarbetet. Det tror jag beror på en rädsla för det okända, man är nöjd med sitt lilla liv och är rädd för att behöva ändra sig, att på något sätt behöva bli pådyvlad manliga sidor.

Hur skulle morgondagens jämställda män skilja sig från dagens?
– Man skulle inte uppehålla sig så här mycket vid genus, vilket kön man har. Idag är det ju ett sådant otroligt fokus på vilket kön man har från första dagen frågas det; vad blev det? Och det är ju otroligt uppdelat inne i klädaffärerna när man ska handla till sina barn.
I ett jämställt samhälle skulle man kanske lyssna mer på vad som sägs istället för på vem som säger det. Jag tror att man överhuvudtaget skulle bli mer mottaglig för vad människor säger, det skulle berika våra liv.

Är våld en maskulin, biologisk egenskap?
– Det finns en stark uppfattning att det är så, att det handlar om testosteronet. Men det finns undersökningar som visar att det är de våldsamma handlingarna i sig som ökar mängden testosteron.
Att reducera frågan om våld till en sån liten grej som testosteron det är att förminska en problematik som är betydligt mer komplex. Det har att göra med hur vi kommunicerar, om status, makt och vilket förhållningssätt vi har till våld. Vi fostrar pojkar till att bli mer våldsamma.

Hur ser de ideologiska förutsättningarna ut för ett jämställt samhälle idag?
– Jag tror på ekonomi. Pengar ger oftast annat som makt och status, bättre arbetsvillkor. Det kan vara så krasst att det handlar om lön. Sedan sitter jämställdheten i huvudet, det vill säga hur vi tolkar och uppfattar saker. Det gäller att få människor att se saker på ett annat sätt och fundera över vad vi uppfattar som manligt och kvinnligt. Men det är ju sådant som tar betydligt längre tid.

Hur jämställda är vi i dagens samhälle?
- Oj, vad svårt, är det i jämförelse med andra länder, andra tider eller i jämförelse med vad vi vill uppnå. Okej, jag säger en 7:a.
Hur det ser ut om 20 år har jag ingen aning. Förmodligen går vi mot ett generellt mer jämställt samhälle. Samtidigt finns det arenor nu där motståndet är extremt starkt. Det kan ju vara just ett tecken på att vi är inne i en förändrings tid. Det finns en ökad efterfråga på vad som är manligt och kvinnligt och det visar att vi håller på att upphäva bilderna av hur vi definierar de olika könen. Normen är inte längre självklar.

Peter Eriksson, författare

Peter Eriksson,
frilansskribent och satiriker och skriver för tidskrifter, tv, teaterscener och ståuppkomiker. Författare till På Y-fronten intet nytt: eller jakten på den nya mansrollen (Bokförlaget DN).

Vad är en man?
– Man och manlighet kan liknas vid hårdvara respektive mjukvara. Man är något man föds till medan manlighet är en samling värderingar, ideal och tabun som, i likhet med en dators mjukvara, kan ändras, bli förlegad och behöva uppgraderas.
Den vanligaste definitionen av manligt är väl som motsatsen till kvinnligt. Räknas något som typiskt kvinnligt ska en man undvika det till varje pris, annars kan han uppfattas som en fjolla. Det är nog därför män undviker att t.ex. använda fuktkräm, vara hemma med barnen, köra små bilar, prata om känslor osv. Det här är dock en definition av manlighet som börjar få problem eftersom dagens kvinnor mer och mer ger sig in på männens område och gör i princip allt som killar tidigare haft monopol på. Det var hur som helst en korkad idé från första början eftersom att vända vad som ses som kvinnliga handlingar och tankemönster ryggen pga några dammiga gamla mansideal är att begränsa sig oerhört som människa, och riskera att missa en massa trevligt och nyttigt.
Andra typiskt manliga karaktärsdrag är status och konkurrens, ta risker och visa sig modig, vara kontrollerad och handlingskraftig, visa lojalitet.
I ett jämställt samhälle bör man se individen istället för grupptillhörigheten. Hur individ A skiljer sig från individ B är både viktigare och intressantare än olikheterna mellan män och kvinnor.
 
Finns det några vinster för män av att bli mer jämställda?
– Manlig frigörelse är lite som äppelcidervinäger – bra mot ta mig fanken allt. Män kan göra massor med vinster om de börjar granska, ifrågasätta och uppdatera sin egen könsroll. Den främsta är väl att leva längre och friskare. Det är ingen slump att svenska mäns medellivslängd är kortare än kvinnornas – det är självförvållat. Det manliga idealet att leva hetsigt och att ta risker är i dagens trygga servicesamhälle bara dumt, och är förmodligen orsaken till att det är tre gånger vanligare med dödsolyckor bland män. Den våghalsigaste machokillen på hela intensiven är en tveksam titel att erövra.
Att inte tillåtas prata om sina innersta känslor, helst de negativa som t.ex. sorg, saknad eller maktlöshet, är också mycket ohälsosamt. Män har därför inte samma välfyllda verktygslåda som kvinnor för att hantera kriser. Biter man ihop och håller masken äter oroskänslorna bara upp en inifrån. Fyra gånger fler män än kvinnor super ihjäl sig i Sverige. Det är även fyra gånger vanligare med självmord bland män.
Det finns även mycket att vinna i personlig frihet. För att kalla sig det starkare könet finns det oerhört mycket man inte får göra som man. Allt som på något sätt kan tolkas som kvinnligt t.ex. Jag har personligen råkat ut för den här Riktiga Karlar Käkar Inte Paté-mentaliteten flera gånger, t.ex. blivit hånad i baren när jag beställt en mandarincider (riktiga karlar dricker ju bärs). Det här är mycket ironiskt eftersom manlighet är starkt kopplad till individualism, var man en ö och det där dravlet, och män överlag blir rejält upprörda över att t.ex. ens partner, myndigheter eller andra lägger sig i ens beteende och livsmönster, men ändå dras med ett mansideal som t.o.m. dikterar vad man får äta och dricka.
 
Hur jämställda är vi i dagens Sverige på en skala 1-10?
8. En bra men lömsk siffra. Vi har kommit långt med jämställdheten, men är definitivt inte i mål. Problemet när ämnet debatteras flitigt är att många tror att det händer mycket bara för att det pratas en massa. Hör många manliga, och för all del även kvinnliga, röster som tycker att det börjar bli nog med feminism och jämställdhet nu, men det de har tröttnat på är ju ord och inte handling.
 
Är våld en maskulin, biologisk egenskap? Eller kommer kvinnor att öka sin andel av våldsbrotten i takt med ökad makt?
De första kvinnliga boxarna har slagit ihjäl varandra i ringen, vi ser allt fler kvinnliga soldater och terrorister och i mina grannkvarter härjar ett tjejgäng som är precis lika duktiga på att råna och misshandla som grabbarna. Våld tycks ha mycket mer att göra med sociala orsaker än med biologiska. Ska få stopp på våldet är det nog viktigare att titta på faktorer som maktlöshet och utanförskap än på kön.

På vilket sätt (ur)skiljer sig morgondagens jämställda män från dagens?
– Jag tror att morgondagens jämställda män har lättare för att se sig själv och andra som individer än som en del av en grupp, vilket i sin tur leder till att man lättare kan strunta i förlegade ideal och gruppmentaliteter. Den yngre generationen har en förmåga att vara individualistisk utan att vara ego, och lyckas rätt bra med att nonchalera normer. Jag hoppas att det kommer att se varandra som människor och inte som kön.
 
Kommer kvinnorna att ha makten i det offentliga rummet om 20 år?
Det vore synd. Det är ju inte jämställt det heller.

Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot (fp)

Birgitta Ohlsson,
riksdagsledamot (fp)
Från hemsidan: ”Det behövs mer solidaritet, feminism och öppenhet, men framförallt politiker som aldrig daltar med religiösa fundamentalister, diktatorer eller mansgrisar.” www.birgitta.nu

Vad är en man?
– I dagens samhälle är man motsatsen till kvinna och mannen mer mer synonym med människa och individ medan kvinnan mer är ett kollektiv. Detta är trist och fel. Maskulinitet är samtidigt som något i ständig förändring med den metrosexuelle mannen och nya andra mer progressiva ideal som kommer fram.

I ett jämställt samhälle, på vilket sätt (ur)skiljer sig en man från en kvinna?
– Ingen skillnad. Kön har ingen betydelse, är inget hinder utan vi ser individerna.

Är våld en maskulin, biologisk egenskap? Eller kommer kvinnor att öka sin andel av våldsbrotten i takt med ökad makt?
– Våld har komplexa rötter och bakgrund. Jag är likhetsfeminist och tror dock i  grunden att det inte är några större skillnader mellan könen. Med det synsättet kan mycket väl kvinnor ta efter männens också destruktiva livsmönster som vi redan ser i dag med ökad rökning, alokoholism med mera hos kvinnor. Förhoppningsvis möts vi dock på mitten.

Finns det ett könskrig?
– Nej, feminism handlar inte om att kvinnor ska ta makten över män utan ges makten över sina egna liv.

Hur ser (de ideologiska?) förutsättningarna för ett jämställt   samhälle ut?
– En individualiserad välfärdsstat med delad föräldraledighet, uppbrutna monopol i offentlig sektor, feminism redan i förskolan, kort sagt ett samhälle där jämställdhete finns från vaggan till graven.

Gör kvinnor förluster i ett mer jämställt samhälle?
– Inte den moderna kvinnan som vill ha både karriär och familj, men de kvinnor vars enda maktdomän är familjen kommer att uppleva frustration av att förlora familjemonopolet.

På vilket sätt (ur)skiljer sig morgondagens jämställda män från  
dagens?
– Självklart med delad föräldraledighet, delat ansvar för familj och städning och att vi försörjer oss själva med egna konton/arbeten i familjen. De framtida jämställda männen kommer inte att behöva få en prisrosett för att de städar och är föräldralediga. Det kommer ses som naturligt.

Kommer kvinnorna att ha makten om 20 år?
– Tveksamt. Det tar längre tid än så att bryta ner patriarkatet.

Hur jämställda är vi i dagens Sverige på en skala 1–10?
Det beror vad vi jämför med. Men på vägen mot det jämställda samhället tror jag att vi är en svag sjua 7.

Michael Kaufman, debattör (Kanada)

Michael Kaufman
var med och grundade White Ribbon Campaign, som arbetar med att stoppa mäns våld mot kvinnor. Han utbildar organisationer, företag och statligt anställda över hela världen i jämställdhet, nu senast FN:s personal.
www.michaelkaufman.com

Hur definierar man en man?
– Det finns inte längre en allenarådande definition av vad en man är. Vi ser i olika kulturer jorden över olika uttryck för vad en man är. För bara tjugo år sedan fanns en mycket mer enhetlig beskrivning, men det har skett en spännande förändring.
Alltfler män har verkligen utmanat konventionerna kring vad de får göra i livet och fortfarande bara män. Men det betyder inte att det inte är konfliktfyllt. Särskilt för yngre män kan det vara en kamp, där man förväntas vara tuff och ha kontroll, inte visa känslor. Man ska ha makt över kvinnor, över andra män och över sina oregerliga känslor. Men ingen man kan ha sådan makt.
Så för många blir det en ständigt kamp för att bevisa att de är män – och ett sätt är då att använda våld.
Det är tur att vi nu får sätt att vara manliga på, framförallt tack vare en viktig förändring: uppgraderingen av papparollen.
En del av definitionen av manlighet är också att vara en bra pappa som tar hand om sina barn – och huvudkompetensen är då inte att kunna byta blöjor utan att utveckla sin empati. Men du kan inte ha empati om du inte har känslor.
Det utmanar hela det traditionella trycket på män att förneka alla opassande känslor.

Har män något att vinna på jämställdhet?
– Det bästa som hänt mig är att jag fick barn i feminismens tid. Jag fick spela en aktiv roll i mina barns liv och det har gjort mitt liv mycket rikare.
Som man har jag hellre en relation med någon som är min jämlike, socialt och ekonomiskt. Det befriar män från pressen att vara försörjare och gör alla relationer bättre – även i skolan eller på arbetsplatsen.
Det handlar inte bara om att män som använder våld ska sluta med det utan också om att att andra män inte tyst ska låta det ske.

Vilka förluster gör kvinnor i ett jämställt samhälle?
– Vi behöver tala om en social förvandling, inte bara om jämställdhet. Om det enda resultatet är att kvinnor får ha samma stressiga arbetslivs som män eller får ge order om att fälla bomber har vi inte nått någon förbättring. Det handlar inte om att flytta makt utan om att omdefiniera makt och ge den en helt ny innebörd.

Kommer kvinnorna att ha makten om 20 år?
Nej.
Vi har ett förflutet där kvinnor har nedvärderats i 8000 år av patriarkat. Vi har just upplevt den största förändringen i mänsklighetens historia. En fortsatt förändring är verkligen möjlig.

MÖT MICHAEL KAUFMAN PÅ SEMINARIET DEN 25 SEPTEMBER I STOCKHOLM:
Manligt, maskulint, mänskligt - vem är den nye mannen?

Lars Jalmert, mansforskare

Lars Jalmert,
mansforskare och docent i pedagogik vid Stockholms universitet.

Vad är en man? Maskulinitet?
– Inom mansforskningen finns det ingen bestämd definition av maskulinitet, snarare pratar man om olika maskuliniteter, olika uttryck av vad som är maskulint beroende på tid och rum. Sedan finns det ju en annan bild, att män som grupp är överordnad kvinnor.
Ska man försöka hitta något gemensamt för bilden av mannen av idag i Sverige blir det lätt fyrkantigt, men det skulle i så fall vara att det fortfarande finns mycket våld i männens liv, att många är intresserade av sport. Men egentligen ska man beskriva mannen i relationen till kvinnan. Väldigt många män är intresserade av att inte vara som en kvinna.

I ett jämställt samhälle, på vilket sätt urskiljer sig mannen från en kvinna?
– Grundbilden är att vi skiljer oss åt väldigt lite och att de skillnader som finns är konstruerade. Så i ett riktigt jämställt samhälle skulle vi inte skilja oss åt. Men det perfekta jämställda samhället kommer det någonsin att finnas? Det handlar ju snarare om att upphäva maktobalansen.
Redan på 70-talet fanns det en oro för hur det skulle bli i det jämställda samhället, om man inte ens med hjälp av blotta ögat skulle se om det var en man eller kvinna. Men som någon forskare sa då så skulle vi hitta ett sätt att göra åtskillnad, förslaget han gav då var att mannen kunde exempelvis bära gröna knappar, kvinnorna gula. Vikten av att göra åtskillnad handlar om reproduktionen.

Är våld en maskulin, biologisk egenskap?
– Det är inte en biologisk egenskap utan en social konstruktion, män ska vara våldsamma. Alla kopplingar man gör mellan hormoner, genetiska förutsättningar, hjärnans utseende och begreppen manligt och kvinnligt är oftast cirkelresonemang. Man hittar ett beteende eller en egenskap som man tycker är typiskt manlig, och sedan försöker man hitta biologiska bevis för det.

Kommer kvinnor att öka sin andel av våldsbrott i takt med ökad makt?
– Nej, det är en dum fråga. Istället handlar det om ökad balans, uppnår vi ökad balans mellan könen kommer våldet att minska. Att vi nu har en del flickor som använder våld i vissa sammanhang handlar ju om att de tar efter ett manligt mönster som i vissa situationer faktiskt gör att de får makt, en typ av makt.

Finns det några vinster för mannen i ett jämställt samhälle?
– Alla får ett bättre liv, man lever bättre i relation till andra människor. I ett vanligt heterosexuellt par är ofta mannen som har makten. Bilden är oftast att mannen har det största försörjningsansvaret, att kvinnan ska ta hand om hemmet. Då blir det hans jobb som sätter ramarna för deras liv tillsammans. Han har i realiteten makt över henne. De skulle ha levt på ett bättre sätt om de älskade varandra utifrån vad de är, istället för att det finns en maktrelation.
Sedan finns det ju män i dag som i ett jämställt samhälle skulle förlora delar av den makt de har idag och de ser inga vinster. De tycker att de lever ett bra liv som det är nu.

Gör kvinnor några förluster i ett mer jämställt samhälle?
– Det beror på vad du sätter det i relation till. Om vi fortsätter kvoterandet av föräldradagarna skulle vissa kvinnor känna att de förlorade eftersom de vill vara hemma. Det finns alltid människor som tycker att de förlorar. Men kvinnan som grupp gör inga förluster. Det knepiga som händer i debatten är att man oftast inte ser strukturen utan pratar på individplan. Och säger man då att männen slår finns det alltid någon som säger att just den här mannen slår ju inte. Men det är mönstret som är det viktiga.

Kommer kvinnorna ha makten i det offentliga rummet om 20 år?
– Om 20 år tror jag fortfarande att det är männen som har makten. Men i ett längre perspektiv är målet att vi delar lika på makten.

Hur jämställda är vi i dagens Sverige på en skala 1–10?
I internationella jämförelser ligger Sverige högt. Det är svårt att sätta en siffra. Men om 10 skulle vara det totalt jämställda samhället säger jag 5.

Gudrun Schyman, Fi

Gudrun Schyman, partiledare Feministiskt Initiativ www.feministisktinitiativ.se

Vad är en man?
– Man kan ju göra en definition (av mannen) utifrån de traditionella könsrollerna, vilket ju är en ganska tråkig historia – våld, virilitet, makt och en som framförallt ägnar sig åt arbete. En väldigt begränsande definition som innehåller ett stort mått av destruktivitet. Om jag fick önska något så vore det att det inte var så tydligt definierat, vi är ju mer olika som människor än som kön.
De karaktärsdrag vi tillskrivs som kön är en social konstruktion och har säkert väldigt lite att göra med den människa det handlar om, men går ändå inte att tänka bort.

I ett jämställt samhälle, på vilket sätt (ur)skiljer sig en man från en kvinna?
– Vi kommer lika tydligt som nu att se på våra kroppar vilka vi är,
men samhället kommer inte att ha en massa föreställningar och förväntingar som ser olika ut beroende på om man är man eller kvinna.
Vi kommer att skratta åt att kvinnor hade mindre betalt och förväntades ha huvudansvaret för barn och hem precis som vi idag kan skratta åt idén om att kvinnor inte skulle ha rösträtt.

Finns det några vinster för män av att bli mer jämställda?
– Det finns vinster för människor att vara den individ man är och utvecklas i frihet istället för att leva upp till föreställningar om hur man ska vara utifrån könsstereotypa roller. Att överkomma könsrollerna är ett projekt för mänsklig frigörelse.
 
Är våld en maskulin, biologisk egenskap?
– Jag hoppas att vi kommer ifrån föreställningen att våld ska vara ett legitimt maktmedel. Det finns nu väl inbyggt i vår föreställning om vad det är att vara man. I dess mest organiserade form har vi det militära våldet, män som med våld ska försvara kvinnor och barn, vilket ju är en villfarelse eftersom de flesta offren i krig är just kvinnor och barn och de systematiskt utsätts för våldtäkter och våld.
Manlighet, nationsbygge och nationernas säkerhet är väldigt tätt kopplade till varandra.
Men vi talar inte om människors säkerhet. Vi talar inte om det våld som sker i de nära relationerna.
 
Kommer kvinnorna att ha makten i det offentliga rummet om 20 år?
– Det tror jag inte, se hur fastighetsskatten dominerar valrörelsen, en manlig fråga som drivs av manliga politiker och manliga företrädare ur media. Män har verkligen det offentliga rummet på alla sätt.
Jag tror det är som i klassrummen, när tjejer står för 30 procent av pratet tycker man plötsligt att de har tagit över.

Vilka är de ideologiska förutsättningarna för ett jämställt samhälle?
– Om vi ska komma till ett jämställt samhälle i praktiken måste vi inse att högervänsterpolitiken mäktar inte med de här frågorna, höger-vänster handlar om arbete-kapital, de är ungefär 100 år gamla och utvecklade utifrån kunskapen att vi har ett klassamhälle.
Men könsmaktsordningen är en helt annan konflikt. Om man vill bli av med den måste vi utveckla en politik som tar sikte på det.

Hur jämställda är vi i dagens Sverige på en skala 1–10?
Det är förrädiskt, människor mäter på olika sätt. Men om vi med jämställdhet menar lika möjligheter och lika värde på alla områden så är vi inte jämställda. Antingen har vi mänskliga rättigheter eller så har vi det inte. Det finns vissa saker där vi kommit längre än andra länder, med synen på föräldraskapet och utbyggd barnomsorg. Men samtidigt är detta ett typiskt kodat arbetsområde med låga löner, otrygghet och ofrivilliga deltider. Det har inte i grunden skett en förändring av mönstret. Det är klart att det är skillnad på att gå klädd i burka och att klä sig som man vill, men könsmaktsordningen tar sig olika uttryck i olika kulturer.

David Tjeder, genusforskare och historiker

David Tjeder,

genusforskare och historiker vid Stockholms universitet
www.tjeder.nu

Vad är en man?
– En riktig man, det är vad vi tror och säger är en man. Om vi lever i en kultur där det högsta manliga är att springa omkring i kjol och vara hårdsminkad, så är det en man. Men vad är en riktig man här och nu?
Det finns ett gäng olika maskuliniteter, men baskonceptet för manlighet är: Undvik att göra för mycket av det som är kvinnlig konnoterat. Undvik att vara så som man tänker sig att homosexuella män är. Det finns föreställningar om att homosexuella låter och rör sig på ett visst sätt - alltså ska man inte göra det. Man kan göra det om man bara gör det väldigt, väldigt lite. Det är OK att bry sig lite-litegrann om heminredning.
Manlighet handlar mest om att undvika saker.
Det finns också nya typer av manlighet som är på frammarsch. Den unga generationen har helt klart större utrymme för manlig fåfänga.
Tror du att det beror på en allmänt ökande tolerans eller på att marknadskrafterna insett att mannen är den nya kvinnan?
– Jag tror mer på marknadskrafterna. Jag tycker inte att unga män lever i någon större tolerans, har inte mer tolerans mot homosexuella. Konsumtionssamhället är starkt, det är klart att det är bättre marknadsmässigt om hår på bröstet blir ”generande hårväxt” och man kan få alla att börja vaxa bort hår.

– I min feministiska utopi blir det totalt irrelevant om man är en man eller en kvinna. Flickor behöver inte klä sig på ett visst sätt för att vara kvinnor
Det som återstår är att män fortfarande inte kommer kunna föda barn. Kvinnor kommer fortfarande att ha bröst, men män kommer i allt större utsträckning att ge sina barn flaska, det kommer inte att vara så könsfarligt att amma. Det finns män som kan amma, men tror inte att det kommer att bli en mainstreamgrej. Kvinnor kommer att vara gravida, men man kommer också att säga att män är gravida.
Den viktiga grejen - alla kommer inte att vara likadana. Alla kommer att vara precis så olika som vi ändå alla är, man tänker sig inte en fabrik där alla har grå unisexkläder, men skillnaderna kommer inte slå så hårt vid just könsgränserna.

Har män något att vinna på jämställdhet?
– Män har en del saker att vinna och många saker att förlora. Om man inte vill ha en fru som är missnöjd och vill skiljas är det bättre för män för att det blir bättre kvalitet på relationer.
Om man gör mindre av försörjarrollen kan man upptäcka en annan intimitet av att vara med sina barn.
Män har mer att förlora än att vinna. När man ser saker med genusperspektiv så ser man att man har massor med maktfördelar som beror på att man är bättre. Privilegiet av att vara överordnad gör att man är blind, när man sedan börjar se är det knäckande för självkänslan.
Det är trevligare att leva i en värld där man tror att alla bedöms på schyssta grunder.

Hur jämställda är vi idag på en skal 1-10?
Vi ligger helt klart på 7, det är ganska bra. För hundra år sedan var vi på 3. Jag är utvecklingsotptimist, utvecklingen går framåt, det blir bättre.

Är våld en maskulin, biologisk egenskap? Eller kommer kvinnor att begå fler våldsbrott allteftersom de får mer makt?
– Som historiker känner jag bara till ett enda samhälle där kvinnor stått för mer registrerat våld. Det var i 1710-talets Stockholm, men de kvinnorna hade helt klart inte mer makt.
Män är mer våldsamma i alla samhällen vi känner till, högre grad av aggression – det är en möjlighet, men vi vet inte eftersom vi fostrar pojkar och tycker det är ok när killar slåss.
Men man behöver inte slå någon på käften, det är inte något som leder till överordning i vårt samhälle idag. Våld är inte en följd av överordning.
Om man tänker sig ett läge där det är jämställt behöver inte kvinnor bli mer våldsamma, däremot kan man tänka sig att man på vägen dit är missnöjd.

Finns det ett könskrig?
– Att säga att man tror på en könsmaktsordning, det har blivit som att säga att män är djur.
Men män som grupp har andra intressen än kvinnor som grupp. Däremot har vi ganska lika intressen om man betänker att majoriteten av män är heterosexuella och vill leva med kvinnor.
Men det är kvinnorna som kommer att ta ansvar för det. Män har dock alltid varit med och kämpat på barrikaderna. Det fanns ett gäng manliga feminister i riksdagen redan på 1800-talet. Men kvinnor har spelat större roll även om de alltid måste skapa allianser med män i maktposition.

Vilka är de politiska/ideologiska villkoren för ett jämställt samhälle?
– Jag tror inte att det måste vara en höger-vänsterskala, det måste inte vara miljövänligt.
I min slutversion kan det lika gärna vara något slags socialliberalt, jag tror att det bara måste vara en genusideologi.
Om vi hade marknadskrafter som satte löner så skulle löneskillnaderna mellan män och kvinnor minska. Jag tror inte att det är marknadskrafterna som skapar löneskillnaderna.

Har kvinnor något att förlora på jämställdhet?
– De har mer att vinna än de har att förlora, men man ska inte underskatta det psykologiska värdet av de relativt tydliga könsroller vi har idag. Det plus man får på sin identitet av att följa något slags utstakat manus för att vara kvinna ska inte underskattas. Om man rakar benen och ”ser glad, kåt och tacksam ut”, då får man extremt mycket uppmärksamhet från det motsatta könet – i ett helt jämställt samhälle får man inte den bekräftelse.
Att kunna tänka att ”här står jag med mina svettiga muskler och hugger ved”, den psykologiska vinsten kommer inte att ges.
Det blir som moderniteten, runt 1900, när all värdegrund, kristendomen, allt som är fast förflyktigas – gud vad mycket framsteg, men folk mådde skitdåligt.

Kommer kvinnorna att ha makten om 20 år?
– Nej. Det är att tänka sig en alldeles för radikal förändring.
Då tänker man sig att kapitalismen inte i längden kommer att välja sämre män framför bättre kvinnor, och visst den funkar så i teorin, men den förändringen skulle ha hänt för länge sedan om kapitalismen verkligen hade fungerat.
Jag tror att man underskattar mäns förmåga att syssla med backlash och ändra reglerna: ”Okej ni har bäst betyg, men nu är det inte längre det som är viktigast.”

Vad har män att vinna på jämställdhet?
– Det som männen framförallt har att vinna på att ha det jämställt är rent egoistiskt frihet. Man får göra som man vill utan att uppbära en viss position. Man kan andas ut och känna sig lugn och cool slippa oroa sig för att vara omanlig.

Michael Kimmel, sociolog (USA)

Michael Kimmel
är sociolog och talesman för den amerikanska organisationen NOMAS (National Organization for Men Against Sexism). Han har bl a skrivit Manhood in America: A cultural history. www.michaelkimmel.com

Vad är en man?
– En av de trevliga saker som min forskning har visat är att definitionen av maskulinitet har förändrats. Det har alltid funnits män som har givit stöd till kvinnors rösträtt, öppet eller i det tysta. Jag tycker att det är uppmuntrande att veta.
Hur definierar du en man?
– Stark nog att våga vara sårbar, kampvillig nog att vara god, fast nog att vara tålmodig och en bra pappa.
De senaste 30 eller 40 åren har kvinnorna totalt ändrat på vad det innebär att vara kvinna. Från att vara vän, beroende, sårbar och hjälplös innefattar det nu också motsatsen – stark, kompetent, aggressiv.
Att enbart vara feminin är att vara en halv människa och kvinnorna har tillbringat de senaste fyrtio åren med att erövra hela det mänskliga registret.
Män har fortsatt att bara vara män, men NU har de börjat inse att de fått nöja sig med hälften och börjat inse att den andra hälften också är mänskliga kvaliteter. Nu vill de leva som hela människor, att vara man kan vara något som innefattar alla mänskliga kvaliteter.
Skillnaden mellan män och kvinnor begränsar sig till anatomiska olikheter och individuella skillnader mellan olika människor. Egenskaper eller beteende ska inte könsbestämmas, de kan helt enkelt få vara mänskliga egenskaper.
För att vara helt jämställda måste kvinnor bli helt jämställda i arbetslivet och män helt jämställda hemma. Det kräver att man förändrar hela strukturer.
I Sverige ligger ni ljusår före usa, ni är nummer ett i jämställdhet i världen, men nummer 19 när det gäller kvinnor i näringslivstoppen.

Har män något att vinna på jämställdhet?
– Absolut, det är mitt främsta argument, de har massor att vinna. Jämställdhet är det bästa som kan hända oss. Sifforna talar sitt tydliga språk. Kvinnor som lever i jämställda relationer mår bättre, lyckas bättre och är friskare. Deras barn lyckas bättre i skolan, har mindre frånvaro och är friskare. Men också männen mår bättre, är friskare, dricker mindre alkohol – och män i jämställda relationer har mer sex.

Är våld en maskulin, biologisk egenskap?
– Med makt och frustration skulle kvinnors andel av våldet öka. Men våld uppstår inte i ett vakuum, det uppstår där man tillåter det, där det finns en social acceptans. Här i usa rycker vi på axlarna och säger ”pojkar är pojkar”. I Sverige har ni mycket mindre våld, inte för att männen är mindre maskulina utan för att våld är mindre accepterat.

Finns det ett könskrig?
– Absolut inte. Folk tror att det är ett rymdkrig mellan Mars och Venus, men vi kommer alla från Jorden. Män och kvinnor kommer att fortsätta att vara allierade eftersom vi vill vara med varandra.

Hur (ur)skiljer sig framtidens jämställda män från dagens?
– Män kommer inte att se ner på kvinnor och kalla andra män för ”tjejer” eller kvinnliga kroppsdelar när de vill säga något nedsättande. Det är en stor språklig och kognitiv förändring.

Kommer kvinnor att ha makten om 20 år?
– Jag tror att om 20 år ser vi en värld som är mer polariserad. Européerna är mer jämställda och har nått bättre balans mellan arbete och familj. Vissa av utvecklingsländerna kommer att ha gått i samma riktning och andra kommer att ha gjort det motsatta. För mig är det inte helt klart vilken riktning usa kommer att ta – mot en intolerant teokrati eller mot en tolerant demokrati av europeisk modell.

MÖT MICHAEL KIMMEL PÅ SEMINARIET DEN 25 SEPTEMBER I STOCKHOLM:
Manligt, maskulint, mänskligt - vem är den nye mannen?

Klas Hyllander, Män för jämställdhet

Klas Hyllander, organisationen Män för jämställdhetwww.man-net.nu/

Hur definierar man en man? Hur definierar man maskulinitet som
begrepp?
-En man kan givetvis definieras utifrån olika grunder. En man kan bestämmas biologiskt, på ett mer eller mindre entydigt sätt om man utgår exempelvis från kromosomuppsättning. Men mer intressant i det här sammanhanget är att en man också definieras socialt, d v s utifrån vad en man gör och hur en man är. Dessa definitioner är fler än en och dessutom föränderliga. Män kan exempelvis gå ut och in ur dessa definitioner: ibland kan en man bete sig omanligt, i en annan situation manligt, enligt en viss definition. Det finns givetvis en koppling mellan den biologiska definitionen och de sociala: de sociala definitionerna av en man aktiveras och är knutna främst till människor som är födda biologiska pojkar.

Maskulinitet brukar jag tänka på som en samling konstruerade föreställningar och förväntningar om mannens egenskaper och "natur". Dessa föreställningar fungerar som norm för hur pojkar och män ska vara för att accepteras och få status i sin omgivning. Överföringen av maskulinitet på pojkar sker alltså genom ett slags informellt belönings- och bestraffningssystem. Normen uppbärs inte bara av individuella kvinnor och män, utan också av en rad samhällsinstitutioner såsom skola, arbete, militär- och rättsväsendet, föräldraskap, kultur och media, sportindustrin, drogindustrin etc. Normen påverkar hur omgivningen bemöter och agerar mot i huvudsakligen människor som är födda biologiska pojkar. Det uppstår alltså därför en viss präglande systematik i pojkars uppväxt och livserfarenheter. Denna systematik omsätts efterhand också i sociala positioner och beteendemönster hos dessa individer, i takt med att föreställningarna införlivas i de egna identiteterna. Dessa beteendemönster och identiteter tänker jag mig också ingå i begreppet maskulinitet. Män blir därmed själva agenter i att föra maskulinitet vidare, både med kvinnor och andra män som måltavlor. Maskulinitet kan, enligt mitt sätt att se det, också kallas mäns och pojkars genus.

Maskulinitet är i vår kultur, sedan ganska lång tid tillbaka, definierat i förhållande till motsvarande konstruerade föreställningar om kvinnor, i ett olikhets- och maktförhållande. Män ska, för att ses som manliga, främst inte bete sig eller vara så kallat kvinnliga. En man som beter sig som en kvinna, enligt definitionerna, riskerar hot eller våld i olika former. Denna respons är i sig ett vittnesmål om att förövarna själva hotats på samma tema. Även olika maskuliniteter är rangordnande i en hierarki eller en maktordning.

Vi har som regel svårt att upptäcka att maskulinitet är socialt konstruerat eftersom maskuliniteter, genom sin maktposition, ter sig som det naturliga sättet för en människa att vara på.

Dominant maskulinitet, som länge varit den rådande mansnormen, bygger på att män ska ha kontroll, vara behärskade, vara oberoende, inte känna och vara olik (van-)föreställningen om kvinnan. Denna mansnorm skadar och begränsar också pojkar på en rad olika sätt, parallellt med de privilegier som den också ger upphov till. Dominant maskulinitet har varit, och är alltjämt, både ett nyttigt verktyg i skapandet av samhällets illegitima maktpyramider, men också en överlevnadsstrategi för att besvara hoten av samma maktpyramider.

I ett jämställt samhälle, på vilket sätt (ur)skiljer sig en man
från en kvinna?

- Jag tror det är mycket svårt - för oss som lever idag - att föreställa oss hur ett sant inkluderande och jämställt samhälle är att leva i - ingen av oss har någonsin upplevt det. I ett verkligt jämställt samhälle tror jag inte att man talar om män respektive kvinnor som grupper på samma sätt som idag. Verkligt fria livsval för både kvinnor och män är då möjliga, vilket gör att olikheten i hur olika kvinnors liv gestaltas är mycket större än idag. Detsamma gäller för män. Jämför man ändå grupperna män och kvinnor upptäcker man inte så stora skillnader mellan grupperna. Kanske är det så att endast de biologiska funktionerna i samband med fortplantning urskiljer kvinna och man. (Tycker man att detta verkar tråkigt är det förmodligen en känsla som är en följd av dagens begränsande normer och ideal.)

Är våld en maskulin, biologisk egenskap? Eller kommer kvinnor att
öka sin andel av våldsbrotten i takt med ökad makt?

– Våld är inte en biologisk egenskap, våld är ett socialt betingat beteende. Att män är överrepresenterade som förövare av fysiskt våld är dock kopplat till, och en följd av, de erfarenheter och de livsvillkor som präglar en uppväxt under det jag kallar dominant maskulinitet.

Våld är ett beteende som är möjligt för alla människor. Om sociala normer för dominant maskulinitet får fortsätta att vara den osynliggjorda normen för alla i samhälls- och arbetslivet - och om vi gör misstaget att definiera jämställdhet som att också flickor och kvinnor ska inrättas i denna norm för att få makt - så gissar jag att också fler kvinnor än idag kommer att införliva våldsbeteenden. Men detta kommer då inte att leda till det som åtminstone jag menar med ett sant jämställt och demokratiskt samhälle - våld, som alltid är ett maktmedel, kan inte existera annat än som marginell företeelse i ett sant jämställt och demokratiskt samhälle.

Finns det ett könskrig?
- Jag vet inte vad begreppet könskrig betyder. Och jag är tveksam till om begreppet kan vara konstruktivt för att skapa förståelse och förändring av situationen. Det som finns är en illegitim och orättfärdig
maktordning utgående från kön och sexualitet, som begränsar alla människors varande och relationer.

Hur ser (de ideologiska?) förutsättningarna för ett jämställt samhälle ut?
Ett fåpunktsprogram:
- Alla människor föds med en mycket stor potential till empati, samarbete, lärande och utveckling.
- Kvinnor och män är först och främst människor, och är i själva verket oerhört lika i våra grundläggande mänskliga egenskaper. Samtidigt är varje människa unik.
- Ojämställdheten, och alla andra maktordningar, skadar, begränsar och separerar människor från varandra. Människor kan återställa sina förmågor till empati och samarbete.
- Jämställdhet kan inte uppnås utan att även andra maktordningar, baserade på hudfärg, etnicitet, klass, sexuell läggning, ålder, rörelsehinder etc. raseras.
- Jämställdhet kan inte uppnås utan en förändring bland både individer och samhällsinstitutioner

Finns det några vinster för män av att bli mer jämställda?
- Ja, män har en hel del att vinna på att förändra sina liv i förhållande till hur vi lever idag. Många av de problem som män upplever i sina liv är knutna just till de förutsättningarna som normer för dominant maskulinitet ger. Jag tänker på allt från mäns överrepresentation i kriminalitet, självmord, drogmissbruk, olyckor etc.. till ensamhet, torftiga relationer och svårigheter att uttrycka känslor och närhet. Men det är en del av den rådande könsordningen att mäns sätt att leva och mäns problem görs naturliga och osynliggörs, vilket också konserverar ordningen.
Enligt mig är det just förändring för jämställdhet som också män behöver, även med hänsyn tagen till att vi då ger upp en rad manliga privilegier och positioner.
Men en utmaning är att just i förhållande till de reella ideal som vi lever med idag - som ju är en produkt av bl a ojämställda könsnormer och andra maktordningar - så känner eller upplever inte män att vi har något att vinna på jämställdhet - åtminstone inte för egen del. Detta är en utmaning för att alla som vill verka för jämställdhet.

Hur jämställda är vi i dagens Sverige på en skala 1-10?
3

Kommer kvinnorna att ha makten i det offentliga rummet om 20 år?

- Nej, det tror jag inte.

Ingemar Gens, debattör och Levamedarbetare

Ingemar Gens
föreläsare och debattör i könsrollsfrågor, känd genom förskolan Tittmyran/Björntomten i Gävle, där barnen uppmuntrades att överskrida könsrollerna. Medarbetare i Leva. www.gens.nu

Vad är en man?
– Förväntningarna på en man är att han ska upprätthålla makt och kontroll, ju mer makt och kontroll, desto mer man är han. Manlighet är ursprunget till den samhällstyp vi har, en herre på täppan-lek, där saker som empati är något hämmande.

I ett jämställt samhälle, på vilket sätt (ur)skiljer sig en man från en kvinna?
– Det tror jag inte ens går. Jag tror inte att man kan ha kvar de begreppen som vi har idag – om vad en man och en kvinna är. Man måste tänka sig att alla människor har tillgång till alla egenskaper – egenskaper som är mänskliga.
Man måste ha rätt att utveckla de sidor av sig själv som man tycker känns bra. Om man som man upptäcker att man har väldigt feminina sidor ska man inte behöva byta kön, man ska bara kunna vara en sådan man.

Hur ser (de ideologiska?) förutsättningarna för ett jämställt samhälle ut?
– Om man tänker sig att vi ska få jämställdhet i det samhälle vi har idag, så måste alla bli män. För det här är ett maskulint samhälle. Ett kapitalistiskt parlamentariskt samhälle bygger på ojämlikheten att den som är smart och hårt arbetande och bäst, så som samhället definierar det, har rätt att ta makt. Att då säga att just mellan kvinnor och män ska vi inte ha några ojämlikheter, men i övrigt är det tillåtet att förtrycka andra, det håller inte. Jag tror att ett jämställt samhälle kräver en mer jämlik samhällsbildning.

På vilket sätt skiljer sig morgondagens jämställda män från dagens?
– Personligen tycker jag att det biologiskt finns två delar av människor, men om man tittar på hur vi uppträder skulle man behöva göra andra indelningar. Tänk om man kunde få födas, vara, utveckla de egenskaper som är framgångsrika utan att man anklagas för att vara feminin eller maskulin, det vore ett trivsamt samhälle. Det motsatta könet borde tvärdö. De två könen borde kunna innehålla vad som helst.

Kommer kvinnor att ha makten om 20 år?
– Ja, jag tror att makten kommer att glida över till kvinnorna, jag tror att männen kommer att ha svårt att hålla emot när kvinnor tycks göra allting rätt och många män tycks göra allting fel.
Jag har svårt att se att kvinnor skulle backa och säga att jag vill hellre att en man styr mitt liv. Makt är trots allt berusande, korrumperande och har man fått tag i en bit av den så vill man gärna ha mer. Där tror jag inte att kvinnor skiljer sig från män.

Lars Einar Engström, konsult

Lars Einar Engström
är konsult och arbetar med rekryteringsuppdrag, det senaste året har han framförallt föreläst utifrån sin bok ”En sexists bekännelser” som kom förra året. En bok som han skrivit utifrån sin bakgrund som chef, headhunter och man. Han har suttit i ett antal ledningsgrupper i små och stora företag och vet vad som sägs bakom de stängda dörrarna.

Vad är en man?
– En man är någon som vet vad han vill, någon som bestämmer och har sista ordet. En traditionell, gammaldags bild, det är min bild av mannen.

Maskulinitet?
Muskler, virilitet, stark, framgångsrik, någon som vet att kunna ta kvinnor. Alla de där gamla bilderna har jag i mig, det finns ingen plats för känslor, det är något feminint.

I ett jämställt samhälle, på vilket sätt urskiljer sig mannen från en kvinna?
- Vi män skulle väl förändras rätt mycket, det har jag själv gjort. Men det skulle finnas en viss uppdelning med sysslor. Jag är övertygad om att det är skillnad på kompetens hos män och kvinnor, att de har olika begåvningsområden. Den vårdande begåvningen finns mer hos kvinnan, och män är mer tekniskt begåvade. Tittar man på hjärnan så är det skillnad på man och kvinna, olika begåvningar. Sedan finns det ju undantag som kvinnliga professorer i matematik och manliga barnmorskor.
Själv har jag förändrats på det sättet att jag blivit mer lyssnande, mindre självsäker och mindre besserwisser.
Jag förstod inte innan vad jag faktiskt gjorde.När vi drog skämt, eller förringade kvinnor i arbetssammanhang genom att exempelvis titta ut genom fönstret när hon pratade. Jag förstod först i samband med boken att detta synsätt fick ju konsekvenser för rekryteringen, att jag valde bort kvinnor till fördel för en man, för honom skulle man veta vad man hade. Han skulle inte bli gravid, eller behöva gå iväg för att hämta barnen på dagis. Så är det fortfarande i näringslivet, man drar sig för att anställa en 35-årig kvinna utan barn.

Är våld en maskulin, biologisk egenskap?
– Ja. Visst får man lära sig en del från barnsben. Men våld är definitivt en maskulin egenskap. I ett mer jämställt samhälle skulle våldet minska. I ett hierarkiskt samhälle utvecklas lite av djungelns lag. Och en man kan ju alltid trycka ner en kvinna, om han inte pallar att trycka ner/slå till en man. Tillkortakommandet gentemot andra män tas ut på kvinnan därhemma. Har du blivit tilltvålad av chefen tar du ut det på någon kvinnlig arbetskamrat eller kvinnlig kund.
Våld ligger inte för kvinnor. Kvinnan, det är livet det, de står för barnafödandet. Männen kan ju alltid dra, och gör det också. Kvinnan är mer ansvarskännande. Hon vet att våld inte leder någonstans, och hon vet att hon måste ta hand om hemmet, barnen.
Män är mer oansvariga, de chansar och kör på. Så är det också i näringslivet, de kör hårt och så får de en massa medhåll från de andra männen som klappar uppmuntrande i ryggen och hejar på. Sitter de en kvinna i ledningsgruppen är det hon som är ansvarsfull och ser till helheten. Det är hon som säger att det där är ju sandlådefasoner, att gör ni si eller så blir miljön drabbad, eller ni får säga upp 500 personer. Det är hon som ser till helheten, att folk har en familj som i sin tur blir drabbade vi en uppsägning. Männen tycker mer att det där får man väl vara karl nog att fixa. När kvinnan är med i en grupp skärper sig männen, de blir mer seriösa.

Finns det ett könskrig?
- Inte rent generellt. Tyvärr. Det finns en del av det i storstaden men inte ute i landet. Där är det mer inställningen, ”ja, du vet ju hur karlar är, men det skulle vara bra om de skärpte sig lite”. I storstaden kräver kvinnorna mer, de tar mer plats i näringslivet.

Hur ser de ideologiska förutsättningarna ut för ett jämställt samhälle idag?
- Det är enkelt. Faktiskt. Man kan lära gamla hundar sitta men det är tungt och tar lång tid. Men man måste ju börja redan på dagis, måste sluta göra flickorna till hjälpflickor. Fröknarna behandlar ju pojkarna och flickorna olika, omedvetet. En busig pojke sätts mellan två flickor för att lugnas ner. Då har du redan lurat in flickorna i ett system.
Sedan är det obegripligt att jämställdhet inte är ett ämne i skolan, minst en gång i veckan. Det måste in på lärarutbildningarna.
Personligen tycker jag att man ska ta bort realitysåporna. Jag kan inte begripa varför man ska sända program vid 18-tiden på kvällen som visar upp sådana stereotypa kvinnobilder, där det bara är utseende och kropp som räknas för kvinnan. Man vet ju hur mycket media påverkar oss - varför skulle man annars lägga ner så mycket pengar på reklam?
En viktig sak är föräldraledigheten. 1/3 till kvinnan, 1/3 till mannen och 1/3 att dela på, det måste det lagstiftas om annars blir det inte av. Då skulle argumentet för att inte rekrytera kvinnor falla helt.
Sedan tycker jag att företagen ska anställa en driven kille i 30-årsåldern som har till uppgift att se till att frågan om jämställdhet blir en del av affärsmodellen. Att inte prata så mycket om jämställdhet utan snarare tala om det i termer av att öka företagets trovärdighet, ladda varumärket, öka vinsten. Exempelvis lyft fram att blandade grupper jobbar mer kreativt.
För pratar man om jämställdhet blir gubbarna så nervösa.
Det är viktigt att det är en kille och inte en tjej som håller i arbetet. Eftersom det i dagsläget är så att en kille har bättre genomslagskraft.

Vinster för män i ett jämställt samhälle? Gör kvinnorna några förluster?
– Förutom att det blir roligare att leva, man kan slappna av lite och behöver inte alltid vara stark så får man ju en helt annan möjlighet att vara tillsammans med sina barn. Många män vill vara hemma med sina barn men de som tar ut föräldraledighet gör det på sommaren. Företagskulturen i det stora hela skulle aldrig tillåta att männen tog ledigt, never. Även om det nu börjar finnas lite företag som uppmuntrar pappaledighet.

Hur jämställda är vi på en skala 1-10?
– Fem, och det är dåligt. Även om det varierar lite mellan storstäder och landsbygd. Men skulle du snacka jämställdhet i hemmet blir betyget ännu sämre. Det är många kvinnor som stoppas i sin karriär av männen. Jag har träffat många kvinnor och diskuterat karriärslyft och så ska de hem och prata med sina män. Nästa dag kommer de tillbaka och säger att de nog struntar i det där, du vet min man är ju också mitt uppe i karriären, det blir lite för mycket.
Och samtidigt jobbar kvinnan dubbelt så mycket som mannen. De gör det.

Gör kvinnor några förluster i ett mer jämställt samhälle?
– Jag tycker inte det.

Hur skulle morgondagens jämställda män skilja sig från dagens?
– De unga män i 30-årsåldern som har lite koll på jämställdhet, de som jag träffar, tänker inte så mycket på kön, de tänker mer kompetens. Exempelvis om en kvinna inte kan gå på möte en torsdag för att hon kanske just då är ensam med barnen föreslår man att mötet flyttas.
Det skulle vara helt otänkbart för män ur min generation. Det får hon väl helt enkelt fixa hade vi tänkt.

Kommer kvinnorna ha makten i det offentliga rummet om 20 år?
– Kanske, ja inte förr i alla fall. Först måste vi bli av med en hel del gamla fascister och sedan lära en ny generation. För det kan inte bara flickorna som ska står får förändringen. Om fler män säger ifrån, särskilt chefer, exempelvis att de inte ställer upp på sexistiska skämt, så går det betydligt snabbare.

Claes Borgström, JÄMO

Claes Borgström, Sveriges jämställdhetsombudsman, JämO
www.jamombud.se

Vad är en man?
Det beror naturligtvis vad man väljer för ingång, biologiskt kön eller det vi kallar det konstruerade könet. Den biologiska grunden är inte så intressant men det är ju något vi inte kommer ifrån.
Någon har sagt att en man är någon som kan backa med släp. Det uttrycket visar hur tydligt det konstruerade könet skapas, vi socialiseras in i ett beteende, hur vi ska vara.

Maskulinitet?
– Att alltid vara stark, att gå rakt fram utan att väja, att inte tillåta sig bli knäsvag av känslomässiga yttringar. En mycket stark begränsning när det gäller att visa ömhet och kärlek. Män visar kärlek inför sin partner, men sällan gentemot sina vänner, även om det sker en förändring, nu kan ju kompisar kramas.

I ett jämställt samhälle, på vilket sätt urskiljer sig mannen från en kvinna?
– I ett verkligt jämställt samhälle skiljer de sig inte alls ut, förutom när det gäller det biologiska. Det är istället det individuella som skiljer sig åt. Men sedan kanske jag ändå inte kan låta bli att fundera om det verkligen är sant? Kanske skulle vi ändå utifrån biologiskt kön skapa vissa konstruktioner. Men det viktiga är att maktrelationen har utraderats. Det är det vi strävar efter att maktobalansen mellan könen ska försvinna och att människan ska kunna utveckla sin egen kapacitet, att inte bli begränsad. De vi idag kallar machomän kan ju finnas kvar, så länge de inte utövar makt i egenskap av sitt kön.
Det kanske kan lugna en del män och kvinnor som är rädda för att de inte, om vi talar om heterosexuell kärlek, inte ska finnas någon spänning kvar mellan könen om vi blir helt jämställda.
Men vi vet inte hur det skulle vara i ett jämställt samhälle, vi har inga referenser där för det finns inte än så länge.

Är våld en maskulin, biologisk egenskap?
– Våld är ett uttryck för den misslyckade mansbilden men det är inte en biologisk egenskap. Kvinnor som befinner sig i våldsamma miljöer kan också ta till våld. Men våld är ingen biologisk ohejdbar drift.
Kommer kvinnor att öka sin andel av våldsbrott i takt med ökad makt?
Nej. Idag kan vi ju se ett visst mått av ökat våld bland flickor men det är snarare mansrollen det är fel på. Flickorna ser kanske våld som enda utvägen för att göra sig hörd och ta plats. Men i ett verkligt jämställt samhälle skulle det könsrelaterade våldet inte finnas. Även om det naturligtvis skulle finnas ett inslag av våld i ett sådant samhälle precis som att hierarkier skulle finnas kvar, men utifrån andra variabler än kön. Variabler som klass, yrke, utbildning, pengar, intelligens.

Finns det ett könskrig?
– På ett sätt gör det det. Det finns en motsättning mellan gruppen man och kvinna eftersom det finns en maktrelation. Men det finns godartade och elakartade motsättningar, de elakartade går inte att lösa utan att någon förlorar, de godartade motsättningarna går att lösa och nå en fred där båda parter blir vinnare. Motsättningen mellan könen är av den godartade sorten.
Har vi för lite könskrig?
Ja, kanske lite. Jag är för polariseringar, det är ett sätt att lyfta fram och synliggöra problem som vi kanske annars sopar under mattan. Jag föredrar när motståndet mot förändringar blir tydligt, då går det att bemöta. Det är värre när det bara är tyst, det passiva motståndet är svårt att hantera.

Hur ser de ideologiska förutsättningarna ut för ett jämställt samhälle idag?
– Jag tycker det är oförskämt när jag hör en del idag säga att det inte hänt något i jämställdhetsfrågan. Det är inte sant, utan kvinnorörelsen hade vi inte varit där vi är idag. Men det är inte jämställt nu, däremot pågår det stora förändringar. Det viktiga nu är att alla deltar, inte bara kvinnorna utan även männen. Det går inte att i grunden förändra om inte hela befolkningen är med. Det handlar dels om politiska samtal och attitydförändringar dels om konkreta åtgärder, exempelvis lagstiftning inom näringslivet, delad föräldraförsäkring, positiv särbehandling i arbetslivet.
Men det är ju fler och fler män som arbetar för jämställdhet, nu finns det ju exempelvis manliga nätverk så jag känner nog en försiktig optimism.

Finns det några vinster för män av att bli mer jämställda?
– Även om det inte gjorde det skulle män vara tvungna att arbeta för jämställdhet. Man kan inte delta i ett samhälle där människor förtrycks. Men nu råkar det dessutom finnas vinster med att lämna förtryckarnas skara. Det deformerar personlighet att vara en del av ett förtryck. Det bryter mot alla humanistiska ideal att skaffa sig fördelar på andras bekostnad vilket är just vad vi män gör.
För de män som är fäder skulle en viktig vinst vara en ökad närhet till barnen. Män har traditionellt sett haft lite kontakt med sina barn vilket jag skulle kalla en existentiell förlust. Att få barn är en del av livet, det är ett starkt existentiellt inslag i livet, ett nytt liv föds, livet går vidare, att vara en del i livet. Det är obegripligt att skaffa sig barn och sedan inte vara tillsammans med dem. Dessutom är umgänge med barn utvecklande för personligheten. Män kanske skulle leva lite längre, dricka lite mindre och få lite färre hjärtinfarkter. För det är tufft att alltid försöka leva upp till en mansroll av John Wayne-stuk, i det ingår exempelvis att man alltid måste möta en utmaning. Jag pratade med en kvinna som berättade att hon ibland gick runt utmaningen, man behöver ju inte alltid möta den. Men det tror jag många män känner att de måste göra, och det tar på krafterna.

Hur jämställda på en skala 1-10?
– Jämför man med andra länder ligger vi på övre delen av skalan. Men om man jämför med målet så kanske jag skulle säga 6. Men jag tror på ketchupeffekten, att utvecklingen inte är linjär utan går i steg. Nu befinner vi oss i ett kraftigt uppbyggnadsarbete, frågorna kring jämställdhet finns på agendan och oavsett vad man tycker går det inte att blunda för det längre.
Internet är en viktig del, för detta är en global rörelse, och genom internet kan kvinnor kommunicera och skaffa sig information på ett helt nytt sätt. När väl medvetenheten är väckt går förändringar inte att stoppa. De som gör motstånd är chanslösa i längden.

Gör kvinnor några förluster i ett mer jämställt samhälle?
– Nej, inga.

Hur skulle morgondagens jämställda män skilja sig från dagens?
– Ingen man kan vara helt jämställd i dagens samhälle eftersom de, oavsett om de vill det eller inte, i kraft av sitt kön har fördelar jämfört med kvinnan. Morgondagens jämställda män kan leva helt jämställt och slippa belastningen av att tillhöra det vi definierar som man.

Kommer kvinnorna ha makten om 20 år?
– Om 20 år har vi utjämnat skillnaderna.

Jens Orback, jämställdhetsminister

Jens Orback
Demokrati-, storstads-, integrations- och jämställdhetsminister

1. Hur definierar man en man? Hur definierar man maskulinitet som begrepp?
Det finns naturligtvis biologiska egenskaper men det viktiga är att män kan vara på väldigt många olika vis. Men stereotypa mansroller kan hämma oss så att vi inte ser alla möjligheter. Maskulinitet handlar om vilka kulturella föreställningar vi har om hur män är. Dessa föreställningar förändras från tid till tid.

2. I ett jämställt samhälle, på vilket sätt (ur) skiljer sig en man från en kvinna?

Arbetet med jämställdhet syftar till att män och kvinnor ska ha samma makt att forma sina egna liv, utan att det ska finnas hinder i form av specifika könsroller.

3. Är våld en maskulin, biologisk egenskap? Eller kommer kvinnor att öka sin andel av våldsbrotten i takt med ökad makt?

Nej. Pojkar, mer än flickor, fostras i en attityd av att det är mer ok med våld. Och det är män som huvudsakligen utövar våld. Men det är inte självklart att mera makt leder till mera våld.

4. Finns det ett könskrig?

Nej.

5. Hur ser (de ideologiska?) förutsättningarna för ett jämställt samhälle ut?

Med en socialdemokratisk regering ser de idéologiska förutsättningarna för ett jämställt samhälle ganska så goda ut. Socialdemokratin arbetar för att alla människor oavsett kön, ska ges samma förutsättningar. Den socialdemokratiska välfärdspolitiken är av fundamental betydelse för jämställdheten.

6. Finns det några vinster för män av att bli mer jämställda? I den typ av samhälle och ideal som vi har idag?

Absolut! Män strävar i dag i allt för hög utsträckning efter att leva upp till gamla mansideal. Män förväntas fortfarande att utföra mer farliga uppgifter i samhället än kvinnor och mäns karriärsträvan utgår ofta från att det är han som ska se till att bankkontot är välfyllt. Unga män lever efter maskulinitetsnormer som gör att de kör för fort på vägarna med sina fordon, utför fler farliga fritidssysselsättningar och utsätter andra män för våld i en mängd olika sammanhang. Detta kan förändras med en annan maskulinitet som norm.

7. Hur jämställda är vi i dagens Sverige på en skala 1-10?

Trots ett långt arbete för jämställdhet tycker jag att man kan se att vi också har en ganska lång bit kvar. Jag skulle vilja säga att vi är på siffran 7 i denna skala.

8. Gör kvinnor förluster i ett mer jämställt samhälle?

Nej, jag tror både kvinnor och män vinner.

9. På vilket sätt (ur)skiljer sig morgondagens jämställda män från dagens?

Män är t.ex. inte rädda för att utföra sysslor som anses vara kvinnliga.

10. Kommer kvinnorna att ha makten i det offentliga rummet om 20 år?

Nej. Målet med jämställdhet är inte heller att skapa matriarkat. Målet är att kvinnor och män ska dela på makten.